2010-02-22  Enkla regler ger fler företag - och jobb

Hög tid att införa internationella standards för transparent och spårbar finansiell information

 

Regelförenklingar är ett av de verktyg som staten kan använda för att underlätta för företag. Regeringen har lagt en ambitiös plan för regelförenklingar, där företagens kostnader för rapportering till myndigheter skall sänkas med 25 procent. Ett av de områden som i dag har en orimlig regelbörda och som lämpar sig för omfattande förenkling är kraven på företagens finansiella rapportering.

 

Trots vällovliga ambitioner kännetecknas fortfarande rapporteringen och myndigheternas handläggning av omfattande byråkrati och ineffektiv informationshantering. Ett viktigt problem är själva revisionsplikten i sig, vilket innebär att en auktoriserad revisor ska granska och godkänna boksluten, oavsett företagens storlek. Ett slopande av denna skulle, i ett slag, minska företagens kostnader med sex miljarder årligen. Samtidigt är de farhågor om riskerna med ett slopande som förts fram i debatten överdrivna. Det går självfallet att säkerställa kvaliteten på årsredovisningar och en rationell ingivning genom högt ställda krav i nationella och internationella standarder.

 

Årsredovisningarnas hantering är ett område där stora effektivitetsvinster skulle kunna uppnås. Fortfarande upprättas nästan alla bokslut i pappersform, undertecknas av styrelsen, går till revisor för upprättande av revisionsberättelse, därefter tillbaka till företaget som skickar in den till Bolagsverket, som scannar in redovisningen och lagrar den som en digital bild i de egna datorerna. Därmed blir data alltså inte sökbara, utan de myndigheter, finansiella institut, finansanalytiker och ägare som köper information från Bolagsverket måste ytterligare en gång bearbeta bildfilerna för att göra data användbara och sökbara. Många myndigheter kräver dessutom in ytterligare upplysningar från företagen, trots att den information som efterfrågas finns tillgänglig i detalj, om digitala årsredovisningar används.

 

Redan i dag finns en internationell standard (XBRL) för finansiell rapportering, som också uppfyller internationella konventioner för ekonomisk information. En övergång till denna skulle skapa stora fördelar för alla inblandade. Utöver besparingar på flera hundra miljoner, skulle all data finnas omedelbart tillgänglig för analyser, datahanteringen skulle bli säkrare utan krav på manuell uppdatering och processen skulle bli betydligt snabbare. Dessutom finns en stor förenklingspotential genom integrering mellan denna och andra existerande standarder för redovisning. Bolagsverket har sedan ett antal år tillbaka en tjänst som bygger på XBRL. Användandet av tjänsten är emellertid mycket lågt, troligen delvis på grund av lösningarna för undertecknande med elektronisk signatur. Denna lösning innebär bland annat att styrelseledamöterna måste ha svensk e-legitimation, som inte klarar bland annat undertecknarnas roller vid signeringen.

 

Ett ytterligare steg för att förenkla företagens digitala redovisning är därför bättre fungerande e-legitimationer. Dagens system kännetecknas av flera problem. Till exempel finns ingen e-legitimation som identifierar organisationer och företag, spridningen av e-legitimationen är låg, den svarar inte upp mot EU:s krav på integritet och medborgaren själv äger inte sin identitet, utan legitimationen är knuten till en utfärdande bank eller annan institution.

 

I utredningen om en strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86) skisseras ett antal förslag för att bl.a. åtgärda dagens brister för e-legitimation. Fortfarande tas dock inte ett helhetsgrepp kring e-legitimationer och utredningen ger inga svar på hur e-legitimation för företag skulle kunna fungera, utländska medborgare omfattas eller hur opartiskheten ska kunna garanteras. Det är självfallet ett centralt krav att dessa frågor kan lösas.

 

Genom privata och frivilliga initiativ finns redan i dag lösningar för en modern e-legitimation som fungerar också för företagen. Under den tid utredningen är på remiss och beredningsarbetet vore det därför önskvärt att, i Bolagsverkets regi, genomföra ett pilottest med Företagarna och andra berörda intressenter för att finna en fungerande praktisk lösning inom ramen före det föreslagna regelverket.

 

Slopad revisionsplikt, digital inrapportering av årsredovisning och fungerande e-legitimationer också för företag är tre åtgärder som väsentligt skulle minska de mindre företagens kostnader och byråkrati. Förslagen skulle också leda till en mer effektiv offentlig förvaltning och bättre kunskaper om det svenska företagandet. Det är ingen dålig bieffekt till alla de träd som kan sparas när allting inte längre måste cirkuleras i en mängd papperskopior som skickas fram och tillbaka mellan företag, revisorer och myndigheter.

 

 

Bengt-Owe Palmgren, civilekonom, ordförande i Företagarna Krokom, f d chef Bolagsavdelningen (nuvarande Bolagsverket)

 

Per Åsling, riksdagsledamot (c) och företagare